Ekosystemtjänster är ordet för dagen. Är det kejsarens nya kläder eller ser vi ett verksamt planeringsbegrepp växa fram med en narrativ kraft som får många att vilja vara med och skapa den gemensamma berättelsen?

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är ett sätt att beskriva de samlade värden som naturen bidrar med för människors hälsa och välbefinnande. Ofta är det funktioner som vi tar för givna såsom syreproduktion, vattenavrinning och pollinering av grödor. Tjänsternas nytta kan bli påtaglig först när de försvinner. Ekosystemtjänster har sedan länge använts i forskningsvärlden och fick sitt genomslag genom det stora forskningsprojektet Millenium ecosystem assesment (MA) 2001-2005. Termen används för att kunna uppmärksamma och sätta värden på funktioner som kan bli förstörda eller hotade när utvecklingen inte tar hänsyn till alla aspekter vid olika typer av förändringar.

Ekosystemjänster är numera modeordet på alla gröna planerares läppar, ett begrepp som hämtat från ”The landscape urbanism bullshit generator”, en websida som på ett skämtsamt sätt slumpar fram landskapsurbanistiska floskler. Ekosystemtjänster har under de senaste åren kommit att diskuteras allt mer som ett planeringsverktyg. För vissa är det helt nytt, för andra känt sen länge. Vissa har redan tröttnat eller känner misstro till hur begreppet har utvecklats. Många tycker, med viss rätta, att det är lite av Kejsarens nya kläder, detta har vi ju arbetat med hela tiden. Så varför skall vi bry oss om det här med ekosystemtjänster? Anledningarna kan vara flera. Den mest påtagliga är att den svenska regeringen i olika offentliga utredningar nyligen utrett hur ekosystemtjänster kan bli en del av den svenska planeringen. Ett etappmål är att senast år 2018 ska värdet av de olika ekosystemtjänsterna vara allmänt kända och integrerade i ekonomiska och politiska beslut.

Vill vi försöka se positivt på situationen så kan vi se en stor potential i den berättelsekraft som begreppet verkar kunna generera. Även om begreppet uppstått i forskarvärlden verkar det kunna anammas friskt av olika aktörer i planerings- och byggvärlden. En stor fördel är att ingen ännu lyckats lägga beslag med krav på ensamrätt på begreppet. Ekosystemtjänster kan skapa gränsöverskridande samarbeten mellan kommunernas olika förvaltningar. Det kan skapa samarbeten mellan forskare och praktiker. Ekosystemtjänster börjar skrivas in i översiktsplanerna. Begreppet blir känt och använt hos politikerna. Det kan användas av från både höger och vänster. Riksbyggen har gjort det till en del av sin affärsidé. Det görs nu i rask takt en mängd parallella undersökningar kring ämnet. Förhoppningsvis fortsätter mångfalden av ingångar ett tag till och att det går att diskutera från olika positioner. Vi kan lugnt säga att begreppet rör om i den gröna planeringsgrytan. Det fångar upp något i tidsandan om att på allvar få in de ekologiska värdena i planeringen, inte minst i ett globalt perspektiv. Om det är cowboystad där fasaderna är långt större än innehållet eller om det kan utvecklas till en stark gemensam berättelse om ett långsiktigt hållbart, resilient samhälle får framtiden utvisa.

 

Läsvärda länkar:

Länk till Landscape Urbanism Bullshit Generator

Exempel från regeringens offentliga utredningar

Malmös översiktsplan med ekosystemtjänster inskrivna

Riksbyggen exempel på projekt

Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen

C/O city Ekosystemtjänster i stadsplanering – en vägledning